- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 27. Prosabitar från 1890-talet /
597

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förvirrade sinnesintryck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

VARIA 597

heten fick makt med dem, så att de tego, lade sig så
sorgsna uttryck över deras ansikten, att jag till slut
beklagade dem. Lösryckta från sin vanliga
levnadssfär, från dem de höllo av och från sina vanor,
ingåvo de mig ömkan. En allmän otrevnad breder
sig över denna besvärliga och osnygga samvaro i
järnvägskupén, där man måste i rökform insupa
stenkolsdamm och svavel, där sand och osynligt filspån
komma ögonlocken att gnissla på sina läderhakar;
och när natten inbrutit, när dessa stackars
människor somnade, med sina otvättade händer
hopknäppta över magen och de bleka, svettdränkta
ansiktena nedböjda mot bröstet, påminde vår kupé om ett
slagfält bestrött med lik och kringspridda
människolemmar. Sömnen bringar inga känslor av lycka, och
i vårt tortyrfängelse genljuda suckar, suckar från
varelser, vilka efter millioner år av civilisation
återfallit i djurets eller vildens tillstånd och drömma om
gröna betesmarker, eller kanske också ett gott mord,
en våldtäkt eller ett incestbrott!

Jag vaknar i det heliga Versailles efter att ha
sovit sexton timmar i sträck i en riktig säng.
Tröttheten är borta och med den också inbillningens svarta
dämoner. Alla bekymmer äro bortblåsta, alla sorger
försvunna, själva minnena ha fördunstat.
Känslorna av tillgivenhet, även de djupast rotade, ha släppt
sitt tag och ersatts av en befriande likgiltighet. Men
järnvägswaggonens stötar ha grundligt omskakat
min hjärnsubstans, så att jag mist förmågan att hålla
tankarna i följd. Ledningstrådarna däri tyckas ha

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:34:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/pros1890/0531.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free