Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första kapitlet. Stockholm i fågelperspektiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Julius Cæsar, Julius Cæsar, minst hundra gånger
omväxlande med Gubben Noach, Gubben Noach lika
många gånger.
– ’Det här är Arkivariens rum, här få vi vara i
fred’, sade min följeslagare.
– ’Kommer inte Arkivarien hit då?’ frågade jag.
– ’Han har inte varit här på fem år, så nu lär han
väl skämmas att komma hit!’
– ’Nå, men vem sköter hans tjänst då?’
– ’Det gör Bibliotekarien.’
– ’Varuti består då deras tjänstgöring i ett sådant
här verk som Kollegiet för utbetalandet av
Ämbetsmännens löner?’
– ’Det består i att vaktmästarna sortera kvittenserna,
kronologiskt och alfabetiskt, och skicka dem till
bokbindarn, varpå bibliotekarien övervakar deras
uppställande på därtill lämpliga hyllor.’
Struve tycktes numera njuta av samtalet och
kastade då och då ner ett ord på sin manschett, och
då Falk gjorde en paus, ansåg han sig böra säga
något av vikt.
– Nå, men hur fick Arkivarien ut sin lön då?
– Jo, den skickades hem till honom! Var det
inte enkelt. Emellertid blev jag nu tillrådd av min
unge kamrat att gå in och bocka mig för Aktuarien
och bedja honom presentera mig för de andra
tjänstemännen, vilka nu började anlända för att röra om
elden i sina kakelugnar och njuta av glödhögens
sista strålar. Aktuarien skulle vara en mycket mäktig
och även godsint person, berättade min vän, och
tyckte mycket om uppmärksamhet.
Nu hade jag, som känt Aktuarien i egenskap av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
