Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde kapitlet. Arma fosterland!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mitt på vägen och se sig omkring, och även tillbaka;
men nu stannar han och jämför sitt spindelur med
vägguret, och han skakar ett missnöjt skakande på
sitt gamla, anlitade huvud: för fort! för fort! och
hans ansikte uttrycker ett överjordiskt lugn, lugn
över att hans klocka icke kan gå för långsamt. Han
fortsätter vandringen framåt gången med samma steg
som om han vandrade mot sin levnads mål, och det
var starkt frågan om han icke funnit det där borta
i den ärosamma länstolen i katedern.
När han uppnått målet, stannar han, tar upp sin
näsduk och snyter sig stående; därpå låter han blicken
fara ut över den lyssnande åhörarskaran av bänkar
och bord, och säger något betydelsefullt, t. ex. »Mina
Herrar, nu snöt jag mig!» och så sätter han sig och
försjunker i ett presidentlikt lugn, som kunde vara
sömn, om det icke vore vaka; och ensam, som han
tror, i det stora rummet, ensam med sin Gud,
bereder han sig på att hämta krafter till den kommande
dagens mödor, då ett starkt knaprande från vänster,
högt uppe under taket, kommer honom att spritta
till och kasta om halsen, så att han med en
trekvartsblick kan mörda den råtta, som vågade knapra i
hans närvaro. Falk, som icke beräknat resonansens
styrka i duvslaget, mottager dödsstöten från den
mördande blicken, vilken dock mildras på nedfarten från
taklisten och hinner viska, ty den vågar icke säga
det högt: »det var bara en referent; jag fruktade, att
det var en råtta». Men så överfölls mördaren av en
djup ånger över den synd hans öga begått, och han
döljer sitt ansikte i handen – och gråter? – Nej,
han gnuggar bort den fläck som åsynen av ett vidrigt
föremål gjort på hans ögas näthinna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
