- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 5. Röda rummet /
251

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nittonde kapitlet. Från Nya kyrkogården till Norrbacka

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

oxeltanden; icke ett skäggstrå vågade sig fram på den
ofruktbara marken; näsan var så illa anbragt, att
man framifrån kunde titta ett gott stycke in i huvudet;
på kraniets ovandel förekom någonting växande, som
liknade en kokosmatta.

Struve, som ägde den förmågan att adla sin
omgivning, presenterade kandidaten Borg som doktor
Borg. Denne gjorde intet tecken till nöje eller
missnöje, framräckte sin överrocksärm åt sin följeslagare,
vilken genast drog av ytterplagget och hängde det på
farstudörrens gångjärn, varvid frun anmärkte, att »det
var så dåligt, det här gamla huset, att det inte fanns en
klädhängare en gång». Rockavdragaren
presenterades som herr Levi. Det var en lång yngling; hans
kranium tycktes hava tillkommit genom en utveckling
av näsbenet bakåt; och bålen, som räckte ända ner till
knävecken, föreföll som om den uppstått därigenom
att kraniet dragits genom ett dragjärn, som när man
drar ståltråd; axlarna störtade som stuprännor,
höfterna hade icke lämnat ett spår efter sig, smalbenen
sträckte sig ända uppåt låren, fötterna voro
nedgångna som gamla skor, under vilka hålfoten blivit
nedtrampad; benen strävade utåt, nedåt som på en
arbetare, vilken burit tunga bördor eller stått största
delen av sitt liv – det var en fullkomlig slavtyp.

Kandidaten hade stannat vid dörren efter
befrielsen från ytterplagget; han hade tagit av sig
handskarna, ställt ifrån sig käppen, han hade snutit sig,
han hade stoppat in näsduken utan att låtsa märka
Struves upprepade försök att presentera; han ansåg
sig ännu vara i tamburen; men nu tog han sin hatt,
skrapade med foten och gjorde ett steg framåt
rummet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:27:28 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/rodarum/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free