Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugoförsta kapitlet. En själ över bord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Hm!
Det blev åter igen tyst, och regnets ryckvisa pisk
på fönsterna ersatte samtalet.
– Jag läste en sådan uppskakande bok i natt,
tog Falander upp, så att jag inte sov just någonting.
– Vad var det för en bok? frågade Rehnhjelm,
utan vidare intresse för saken, ty han kände sig
fortfarande orolig.
– Den hette Pierre Clément och handlade om
den där vanliga kvinnohistorien, men den var
framställd på ett sådant levande sätt att den gjorde ett
mycket livligt intryck.
– Vad är den vanliga kvinnohistorien för en,
om jag får lov att fråga? sade Agnes.
– Otrohet och falskhet, förstås!
– Nå, den Pierre Clément? sade Agnes.
– Han blev bedragen, naturligtvis. Han var
en ung målare, som älskade en annans älskarinna...
– Nu minns jag att jag läst den romanen, sade
Agnes, och jag tyckte mycket om den. Förlovade
hon sig inte sedan med en, som hon verkligen älskade?
Jo, så var det, och under tiden bibehöll hon sin
gamla förbindelse. Därmed ville författaren visa,
att kvinnan kan älska på två sätt, men mannen bara
på ett. Det var mycket riktigt. Inte sant?
– Jo! Men så kom en dag, då hennes trolovade
skulle lämna en tavla till pristävlan – kort och
gott – hon skänkte sig åt prefekten och Pierre
Clément blev lycklig – och fick gifta sig.
– Och därmed ville författaren säga, att kvinnan
kan uppoffra allt för den hon älskar, under det
mannen...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
