Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugofemte kapitlet. Sista brickan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
chimerer och blir förståndig. Gå du in i Gråkappan;
där har du en framtid!
– Jag lämnar den chimeren att de förtrycktas
sak ligger i goda händer, och jag tror det vara en
stor uppgift att upplysa allmänheten om vad
opinionen, i synnerhet den tryckta, är, och huru den
uppkommer, men saken, den lämnar jag aldrig!
Dörren till redaktörens rum öppnades ånyo, och
ut trädde redaktören själv. Han stannade mitt på
golvet och talade med en onaturlig böjlig, nästan
hövlig stämma:
– Behagar häradshövdingen upprätthålla
redaktionsbestyren medan jag avlägsnar mig – jag måste
resa bort på en dag i högst viktiga ärenden. Notarien
kan hjälpa med de löpande göromålen. Herr
greven stannar en stund därinne på mitt rum –
jag hoppas herrarna icke undandraga sig att vara
herr greven till tjänst om så åstundas.
– För all del, det behövs icke, sade greven
inifrån, där han satt lutad över ett manuskript som
var under tillkomst.
Redaktören gick, och, märkvärdigt, greven gick
ungefär två minuter efter, eller så lång tid som
fordrades för att slippa gå ut i sällskap med redaktören
av Arbetarefanan.
– Är du säker på att han reste med detsamma?
frågade Ygberg.
– Jag hoppas det! sade Falk.
– Då går jag ner till Munkbron och tittar på
fruarna hur de handla. A propos, har du träffat
Beda något sen?
– Sen?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
