- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 38. Sagor. Ensam /
28

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sagor - Sjusovaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Det gick väl an med mjölken; men när
kapellmästarn tittade sig omkring i salen, så blev han
ledsen. Han hade nämligen i ett hörn vid pianot
byggt sig ett hemmets altare som utgjordes av ett
litet bord med två ljusstakar av silver, ett stort
fotografiporträtt av en ung kvinna, och därframför
ett högt champagneglas med guldrand.

I detta glas, hans bröllopsglas - han var nu
änkeman - brukade han dagligen ha en röd ros
stående, till åminnelse och till offer åt den som varit
hans livs sol en gång. Vinter och sommar stod en
ros där; och om vintern räckte den i åtta dagar, om
han nämligen klippte stjälkändan och lade litet salt
i vattnet. Nu hade han i går afton satt en alldeles
frisk ros i vattnet, och i dag var den vissnad,
skrumpen, död, lutande huvudet mot bröstet. Det
var ett ont tecken. Han visste nog vilket ömtåligt
släkte de här blommorna voro, och han hade märkt
hos vilka människor de trivdes och icke trivdes.
Han hade i minnet huru ibland, när hans maka levde,
hennes ros, som hon alltid skulle ha på sitt lilla
sybord, icke ville trivas utan vissnade helt
oförmodat. Och han hade iakttagit att det var just då
hans sol behagade gå bakom moln, som under ett
dovt mullrande upplöste sig i droppar. Rosorna ville
ha frid och kärleksfulla ord, och tålde icke hårda
tonfall. Musik älskade de, och han spelade ibland
för rosorna så att de öppnade sig och logo.

Nu hade Lovisa ett hårt sinne, och brukade gå
och gräla för sig själv när hon städade. Och hon
hade ilskna dagar ute i köket, så att såsen skar sig
och all maten för övrigt fick en bismak av olust
som kapellmästarn genast kunde urskilja; för han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:36:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/sagor/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free