- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 38. Sagor. Ensam /
126

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ensam - I.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

oftast genom sina fruars ömsesidiga antipati. De voro
kinkiga på varann.

Det blev alltså vid kaféet. Men underligt var
det, att man inte satt där så gärna som förr. Man
ville nog intala sig att här var det neutrala
samtalsrummet, där ingen var värd och ingen gäst; men det
kändes en oro för de gifta, att någon satt ensam
hemma, som, om hon verkligen varit ensam i livet,
skulle sökt sitt sällskap, men nu var dömd till
ensamheten i hemmet. Och dessutom – kafégästerna voro
mestadels ogifta, alltså ett slags fiender, och de
tycktes såsom hemlösa äga rättigheter här. De
uppförde sig som de voro hemma här, stojade, skrattade
i salvor, betraktade de gifta som intränglingar, med
ett ord – de störde.

I min egenskap av änkling tyckte jag mig ha
en viss rätt till kaféet, men jag måtte inte ha haft
det, och när jag lockade ut de äkta männen dit,
ådrog jag mig snart fruarnas hat, så att jag
upphörde bli bjuden i hemmen. – Och kanske med
rätta, ty äktenskapet är ett på-tu-man-hand.

Kommo herrarna verkligen, så voro de ofta så
fulla av sina husliga angelägenheter, att jag först
måste åhöra deras bekymmer, om pigor och barn,
och skolgång och examina, att jag kände mig
indragen i andras familjejolm så grundligt, att jag
ingen uträkning fann i att ha lösgjort mig från mitt
eget dito.

Nalkades vi slutligen ämnet, och de stora
frågorna, så hände oftast, att en talade i sänder, under
det den andra med nedslagna ögon väntade på replik
för att sedan få tala en stund om sitt, som icke var
svar på tal utan ofta goddag-yxskaft. Eller hände

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:36:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/sagor/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free