Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ensam - III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Detta är slutligen ensamheten: att spinna in
sig i sin egen själs silke, förpuppas och vänta på
metamorfosen, ty en sådan uteblir icke. Man lever
under tiden på sina upplevelser, och telepatiskt lever
man andras liv. Döden och uppståndelsen; en ny
uppfostran till ett okänt nytt.
Man rår slutligen ensam om sin person. Ingens
tankar kontrollera mina, ingens tycken, nycker trycka
mig. Nu börjar själen växa i nyförvärvad frihet,
och man erfar en oerhörd inre frid och stilla glädje
och en känsla av säkerhet och självansvar.
Tänker jag tillbaka på samlivet som skulle vara
uppfostran, så finner jag nu att det endast var en
samskola för laster. Att stundligen behöva se oskönt
för den som äger skönhetssinne är tortyr, vilken
narrar en att anse sig martyr. Att av hänsyn blunda
för orättvisor uppfostrar en till hycklare. Att
alltjämt, av dessa hänsyn, vänjas undertrycka sin mening
gör en feg. Att slutligen för fridens skull ta på sig
en skuld för saker som man icke begått, förnedrar
en omärkligt, så att man en vacker dag tror sig
vara en usling; att aldrig höra ett uppmuntrans ord,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
