- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 38. Sagor. Ensam /
184

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ensam - V.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

var alltså icke slut! Det förflutna steg upp ur graven
som var så väl igenskottad och bevuxen med redan
gammalt gräs. Min son som rest till Amerika i
vederbörligt sällskap vid nio års ålder; och som jag
trodde vara ute i livet, placerad! Vad hade då hänt?
Naturligtvis en olycka, eller flera.

Hur skulle återseendet bli? Det fasans
igenkännandets ögonblick, då man förgäves söker de
välbekanta dragen från barnets ansikte, dessa drag
som man varit med om att från vaggan uppfostra
till det mänskligaste. Man sökte ju inför sitt barn
endast lägga till den vackra sidan, och därigenom
tog man fram reflexer av sitt bästa i detta bildbara
barnaanlete, som man därför älskade som en bättre
upplaga av sitt eget. Nu skulle det återses vanställt,
ty den uppväxande ynglingen är ful med sina
missproportioner i dragen, med denna hemska blandning
av barnets övermänniska och ynglingens vaknande
djurliv, med antydningar om passioner och strider,
skräck över det okända, ånger över det redan
prövade; och detta ständiga ostyriga grin åt allt; hat
mot allt som låg över och tryckte, hat mot de äldre
följaktligen, mot de bättre lottade; misstro mot hela
livet som nyss förvandlat ett harmlöst barn till en
rovgirig människa. Jag kände ju detta av
erfarenhet, och minns huru avskyvärd jag var som yngling,
då alla tankar mot ens vilja bara spelade omkring
mat och dryck och råa njutningar. – Icke behövde
jag se detta igen, då jag visste det förut, och var
oskyldig till det sakförhållandet som låg i naturens
ordning. Och klokare än mina föräldrar hade jag
aldrig begärt något igen av min son; uppfostrat
honom till fri människa och upplyst honom från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:36:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/sagor/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free