- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 38. Sagor. Ensam /
186

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ensam - V.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vars sparsamhet blev snålhet, vars kärlek till
mänskorna blev hat till omänskorna. Men jag minns
även en, vars bigotteri stannade som fromsinne, vars
hat blev överseende, vars envishet blev fasthet. – –
– – – – – – – – – – – –

Sedan jag grubblat, gick jag ut på min
morgonvandring, icke för att slå bort det pinsamma, utan
för att sätta mig in i det oundvikliga. Jag
genomgick mötets alla tänkbara lägen. Men när jag kom
till frågorna om vad som hänt efter vårt avsked
tills nu, bävade jag och tänkte fly ur staden, ur
landet. Dock, erfarenheten hade lärt mig att ryggen
är den ömtåligaste sidan, och att bröstet blivit skyddat
av stora bensköldar avsedda till försvar; därför beslöt
jag stanna och ta emot stöten.

Sålunda härdande mina känslor, anläggande en
praktisk världsmänniskas halvtorra betraktelsesätt,
gjorde jag upp programmet. Jag skulle sätta honom
i ett pensionat sedan jag klätt upp honom; utfråga
vad han ville bli; genast få honom anställd och i
arbete, men framför allt behandla honom som en
främmande gentleman som hölles på avstånd genom
frånvaro av förtrolighet. Och för att skydda mig för
hans närgångenhet, skulle jag icke låtsas om det
förflutna, icke ge några råd, lämna fullkomlig frihet,
då ju han säkert inga råd ville följa.

Avgjort alltså! Och uppgjort!

Klar och samlad vände jag hemåt, dock i fullt
medvetande att en förändring inträtt i mitt liv, och en
så våldsam, att vägarna, landskapet och staden antagit
ett nytt utseende. När jag så kommit mitt på bron
och såg uppåt avenyen, mötte mina blickar en
ynglings gestalt – jag skall aldrig glömma den stunden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:36:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/sagor/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free