Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ensam - VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och de vita krysantemerna, den vita kakelugnen och
de vita ansiktena – allt var så vitt därinne, och den
unga flickans moderskap emot detta barn som hon
icke fött, sken så vitt, nu då hon knöt upp servetten,
torkade den lille om munnen och kysste honom...
I detsamma vände sig min spelman utåt gatan,
och nu hörde jag att han spelade för henne,
förstående att han sett henne... och vetat hela tiden
att hon var där.
Jag kände mig överflödig och störande, varför
jag gjorde tecken att gå. Men han höll mig kvar
och vi slutade aftonen med överenskommelsen att
vi skulle göra ett nytt arbete tillsammans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
