Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Siste riddaren - Akt V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
. SISTE RIDDAREN
kan sjunga Sankt Görans visa, för den var med vid
Vädla och Duvnäs; så ha vi kvartaner eller munkar,
kartover och notslangan, falkoner och falkonetter.
Därnere ligger potthundar, som kasta sten. —
När du nu har laddat, så riktar du med handspaken,
men stå inte bakom, för då får du rekulen på
smalbena. Ein, zwei, drei, luntan på krutet, så smäller
det. Men om du då vänder dig om, så gör jag
korstecknet med mäster Erik, mitt i synen på dig!
Har du begript?
SKYTTEN.
Ja, ers nåde!
GUSTAV ERIKSSON.
Eftersom vi ha laddat, så tänder du luntan, och
passar på! — Var inte rädda, flickor, dansken kan
inte skjuta på oss, men vi kan ge honom av
späck-nålen, det är Peder Månssons första stridslag!
Han tar fram en kikare och ser utåt sjön en lång stund.
STEN STURE in från höger.
Vad ser du, vad sker på danska flottan?
GUSTAV ERIKSSON.
Om jag kunde säga’t! — De gör något, som jag
inte förstår.,. Jag tror de dränker besättningen...
STEN STURE.
Må jag se!
Han itar kikaren.
De sänker döda människor i sjön. Det är sant
alltså att de svälter ihjäl.
GUSTAV ERIKSSON.
Vad skulle de här att göra? Det var ju avbetat
som de visste!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
