Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksföreståndaren - Akt II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
RIKSF ÖRE STÅNDAREN
PAGE
fram till Gustav; faller på knä.
GUSTAV ERIKSSON VASA
sjunker ner på bänken, betraktande gossen.
Paus.
PAGE
reser sig, går fram och lägger sitt huvud i Gustavs knä.
GUSTAV ERIKSSON VASA milt.
Vem är du, lilla barn, som lägger ditt huvud
i mitt knä? Tror du jag ville dig ont? Jag?
Han tar gossens huvud och ser honom i ögonen.
Vid Gud! jag tror! — Det är Sten — Sten
Sture!
Han reser sig, tar gossen i famn, kysser hans kinder.
Vad heter du?
PAGE.
Svante Stensson Sture!
GUSTAV ERIKSSON VASA.
Och dina syskon? — Ja — de äro döda! — Men
du skall leva — bli min man — och du skall få ett
litet svärd och tjäna ditt land! — Fru Mätta! för
detta barnets skull — inställa vi vår strid — jag
tackar er för denna kära gåva — men jag kan icke
räcka er handen! Det vore för mycket att fordra––
MÄTTA DYRE.
Gustav! — Vasar ha icke älskat Sturar tillförne
— du var den första! — —
GUSTAV ERIKSSON VASA
sätter ner Pågen på marken.
Du blir så våt, lilla vän... Gå opp på kastellet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
