Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksföreståndaren - Akt II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167 RIKSF ÖRE STÅNDAREN
och håll vakt, jag ser ingen väktare där — Du skall
få min dart, så är du icke vapenlös!
Ger honom en dolk.
Och varsko nu, om du ser någon fiende, så
börjar du din tjänst!
PAGE
går upp på kastellet enkelt och blygsamt, utan att kråma
sig eller bravera.
GUSTAV ERIKSSON VASA.
Ett ord, fru Mätta Dyre — ingen vill kalla er
Sture! — Säg mig om ett rykte talat sanning, som ...
Jag fruktar svaret så, att jag näppe vill spörja ––-
Paus. — Är det möjligt, att Kristina Gyllenstjerna
— blivit intagen av Severin Norrby, så — att hon
åtminstone icke avvisat hans anbud? Säg, att det
är osant, säg det!
MÄTTA DYRE.
Det gives ett sådant rykte! Men om det är
grundlöst, det vet jag icke!
GUSTAV ERIKSSON VASA.
Är det så, vill jag aldrig se henne åter! — Öde!
så skändligt grymt du kan vara! — Fru Mätta, bed
min moder komma härut, men ensam, utan systrarna!
MÄRTA DYRE ler.
Sänder du mig ärenden?
GUSTAV ERIKSSON VASA.
Förlåt, men jag är van att befalla...
MÄTTA DYRE.
Men jag har dock varit nästan drottning...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
