Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bibliska egennamn med ordfränder i klassiska och levande språk - Inledning. Det heliga språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIBLISKA EGENNAMN 29
av 18oo-talet tecknades vokalen A på detta sätt J^
troligen för att han skulle likna Numera tecknas han
vilket liknar kinesiska ^fv^ Den vågräta linjen
ovanför är endast en ligatur (Måtåra). Därför blir "^T = P,
om man tar bort ligaturen — <‡. Syriska P liggande —
som är latinets P rättvänt stående: (skr.) = «p
(lat.) och mongoliska ^ (P fina’) (då mongoliskan lånat
syrisk-uigurisk stil).
Sanskrits th ß liknar syriska £, hebreiska ^
eller grekiska G (sigma) som ju är släkt m § = delta
(gr. = 3 = § omvänt). Men grekiska § är hebreiska
Q = S, som är grekiska C = sigma omvänt eller
§ = delta = Q samek (heb.).
Sanskrits (rj = dh är väl G (gr. — sigma) men med
ligaturen g liknar den vår medeltids q = T, som
väl är fø = hebreiskt T.
Sanskrits bokstäver erbjuda intet originelt, och jag
vill än en gång reproducera handskriften av
Stuttgartsbibliotekets Mahabharata, som av sankritister, med någon
kunskap i österländska språk (inclusive mongoliskan), bör
granskas med loupe och spegel, rättvänd, bakvänd,
upprest och liggande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>