Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bibliska egennamn med ordfränder i klassiska och levande språk - Gamla mexikanska språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
SPRÅK VETENSKAPLIG A STUDIER
Machoire men mest Malchochaim (heb.), som nog är
latinets Maxilla.
Quauhtli = örn är nog Aquila (lat.), Ajah (heb.).
Tlacatl = slav är väl Sclavus (lat.). Citlalin = stjärna
påminner om Scintilla (lat.), Chockoloa = hoppa = Joculare,
Kocklare (sv.), Askoliatzein (gr. = dansa). Ser man på de
långa konstiga orden, så blir man först förtvivlad, men
när man uttalat dem några gånger och fått dem i örat,
så börjar det reda sig. Inoquixquicheauh var ju icke
inbjudande; men vid andra läsningen tyckte jag mig
förnimma latinets quis-quis = någon. Nu betyder det långa
ordet: »ända till». På latin Usque ad, Hucusque,
Quousque.
När nu Iniquac är = = Quando (lat. = när) eller
grekiska Hänika, och Iniuhqui är lika med Ouomodo, så blir
det möjligt finna en frändskap mellan Inoquixquicheauh
och Quousque, så vida icke ordet är så kallat Makaroni
eller sammansatt av två språk grekiska Hänika = Inoquix
och latinets Usque = Quicheauh.
Ett annat svårt ord är Nepialitzli = avhållsamhet.
Detta kan helt enkelt vara Näfalios (gr. — nykter, eller
Näpelio = vara återhållsam. Andeisen itzli för
substantivet är romersk = Tristitia av Tristis. Moyaochicnirchqui
= »beväpnad till strid» är ju ganska benigt att se på.
Men där höres Makäomai (gr. = strida = Moyaoc, och
Skevatzo (gr.) = rusta = hichirchqui.
En blick på mexikanska grammatiken visar ett
agglutinerande språk, likt hebreiskan, som dock är både
flekterande och agglutinerande.
Sålunda bildas mexikanska genitiv-förhållandet endast
genom ordfogning. Teo = gud, Calli = hus; Teocalli =
guds hus. Hebreiska Beth = hus, El = gud; Bethel =
guds hus. Men i mexikanskan ersättes stundom præfixer
av intercalationer (infixer) och häruti liknar mexikanskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
