Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modersmålets anor. Svenska ordfränder i klassiska och levande språk - Modersmålets anor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MODERSMÅLETS AtJOft
145
latinets Tu. Grek. Hymeteros = eder kan i eteros
innesluta eder, emedan ’eteros (heteros) är = annan; då vår
(sv.) är = Häm-eteros (gr.).
Edert hus är ju icke vårt, utan »de andras». Eder
(sv.) är då Other (eng.), Alter (lat.), Autre (fr.). Jfr heb.
Otheka = dig, Otho = honom. Jfr Nos-otros (sp. =
vi).
På samma sätt retirerar Tamm för svenska pronomen
han, ehuru han erkänner frändskap med eng. He, Him.
Men detta He, Him (eng.) är hebreiska Hu — han, Hi
= hon, som synes i latinets Hic, Hujus, i grek. He-avtos
= han själv. Anglosachsiskan visar spåren av hebreiskan
i Hi, He = hi, hu. De heter i heb. Hem, Hemmah (mask.);
Hen, Hennah (fem.). Ät honom = Lo (heb.), Lui (fr. ?),
Illi (lat.).
Men sv. Han kan vara en ackusativ-form, som för
välljudets skull upptagits. Vi begagna ju än dem (=
dom) i stället för de. Om grek. Ekeinos = någon hör
hit, är osäkert.
Pronomina personalia hava undergått en särdeles stark
förbistring, vars spår än i dag visa sig i språkbruket.
Barnet säger icke gärna »jag:>, utan »han». Läraren
säger »vi» och »han» i stället för du. Majestätet säger
Wi (plur. majestatis), Engelsmannen säger I (= You) i
stället för du (han); fransmannen I (Vous) i stället för du
(tu). Dansken säger De, i stället för I och du. Tysken
säger även De (Sie) i stället för du och I (Ihr).
När barnet icke säger jag, utan han, är det ett sätt
att objektivera sig själv, vilket ju strider mot antagandet
att barnet vore fött subjektivt. När jag först lärde på
hebreiska konjugationerna fann jag det egendomligt att
tempusböjningen började med tredje personen, han, och
icke med jag som vi göra.
10. — Strindb erg, Språkvetenskapliga studier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
