Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världsspråkens rötter - Lingua sancta. Sex hundra hebreiska rötter - Hebreiska alfabetet belysande ljudskridningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINGUA SANCTA
SEX HUNDRA HEBREISKA RÖTTER
(Alla rot-ord ur Gesenius’ lexikon hebraicum et chaldaicum I, II,
Uppsala 1829; 926 sid. 8:0)
JÄMFÖRDA MED GREKISKA, LATINSKA, ROMANSKA OCH
GERMANSKA ORDFRÄNDER.
Hebreiska alfabetet belysande
ljudskrid-ningarna.
Om man börjar med den enklaste av hebreiska
bokstäverna eller 1 = lod, så ljuder den: såsom vokalen I
eller E, men även som konsonanten J, vilken ju är ett
Gljud. blir också med lätthet till G (Gimel):^ =
Jj. (= G, Gimel).
Vokalen = i uttalas såsom final ofta som e. Ex.:
^nm = Ubachure, vilket stämmer med engelska: Lewy
= Levve. Ett annat ex.: ^f|^T] = Vedalthe (icke Tbi).
Detta ^ betraktat som E blir lätt ett V; och för övrigt
växla 1 = i och *] = v, inom hebreiskan. Jalad eller
Valad är samma ord; i æthiopiskan och arabiskan
motsvaras ofta hebreiska i av v. Nu blir ju 1 = 1 genom
en förlängning av staven till *] = v, som i grekiskan är
U (ypsilon), vilken är både y och v; (i = v). Om grek-
iska O får en prick över sig 0, så är den vårt i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
