Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina och Japan - Kinesiska språkets hemligheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396
SPRÅK VETENSKAPLIG A STUDIER
På 1870-talet lärde vi oss: att kinesiska språket hörde
till mongoliska eller uralaltaiska gruppen och icke hade
någon frändskap med sanskrit eller våra språk, semitiska
eller grekiska och latin. Denna teori är numera
övergiven, och C. Kainz i inledningen till sin grammatika
(Hartleben) berättar oss att kinesiskan är i släkt med
med turkiska, ungerska och följaktligen finska. Där ha
vi således ett första närmande.
Men vi fingo även lära, att kinesiskan var ett enstavigt
språk, ehuru ingen visste om det var rötter eller
kontraktionen Abel Rémusat prutade dock emot, och erkännande
att talspråket mest var enstavigt, visade han att
skriftspråket, särskilt i dialekterna, var flerstavigt. Denna
enstavighet gjorde på oss ett vilt främmande intryck,
lite löjligt: såsom Ping ta jin och Ngo lai ki schock li.
Vidare kunde orden icke böjas, utan radades upp som
pärlor på ett snöre.
När jag nu läser Kainz’ grammatika, som avser
talspråket, så ser jag, att alla dessa satser äro falska; och
när jag med stor möda funnit ut både semitiska och
indogermanska ordfränder till de 214 kinesiska nycklarna,
vilka jag hoppas snart få se i tryck, så tog jag mod
till mig och började granska i grammatikan, om icke
andra beröringspunkter funnos med västerlandet, till
vilket vi kunna räkna vår orient.
Först såg jag en bokstav (ett tecken), som hette Sckan,
och såg ut så här: och betyder berg. Den liknade
ju hebreiska Schin som även betyder berg, men
vanligen Tand. Jag fann flera, ett dussin, men kan inte
återge dem här.
Därpå fann jag att substantiv blevo adjektiv genom
ändelsen tik. Detta är ju grekiska och latin: Didaktikos,
Didacticus och förkortat i engelskan: Didac/^r:
Tuk-schutik (chin).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
