Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina och Japan - Kina och kineser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kina och Kineser.
Japanerna ha ryckt fram; nu komma kineserna med
ultimatum. Redan 1879 (?) bebådade jag deras ankomst
(i Carl von Bergens »Framtiden»), och sökte skingra
vissa farliga fördomar mot denna nation, på vilken
Europa velat kasta ett visst löje, ehuru den gula frågan
senare togs om hand av japanerna. Nu återkommer jag
till ämnet, efter 30 år, men bättre rustad, sedan jag
studerat landets språk och historia. Om språket har
jag nyss yttrat mig i denna bok, och kommer i ett
under tryck varande arbete (Världsspråkens Rötter,
Bonnier) att utförligt påvisa kinesiska språkets
förvant-skap med grekiska, hebreiska och sanskrit, då jag invid
varje kinesisk rot uppställt en ordfrände ur våra klassiska
och levande språk. Då emellertid kinesiska språket med
dess skenbara, frånstötande nasalljud avlägsnar oss mest
från folket, måste jag först upplösa de språkliga
svårigheterna och söka ett närmande.
Exempel: Bröd heter Pan-is på latin, men Päng (Pain)
på franska, och på kinesiska Ping, vilket har fått
näsljud liksom det franska ordet.
Kineserna älska det hebreiska sch liksom tyskar och
spaniorer. Därför förvandlade de vårt Sverige, genom
latinets Suecia, icke till Suikvue utan till Schuikoue,
alldeles som tyskarne när de säga Schweden, under det
fransmännen säga Suède.
Då även kineserna icke begagna r utan säga i dess ställe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
