Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Abu Casems tofflor : sagospel - Fjärde akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ABU CASÉMS TOFFLOR
165
HASSAN.
Ett lejon hörde jag!
AMMAN.
Vi fly! Kom fort!
SULEIKA.
Jag kan ej fly!
HASSAN.
Men jag, jag kan, jag är ej någon räddare!
Skomakarn är ju närmast till bli skräddare!
Flyr.
AMMAN.
Ja, amman är ju född att bära barn,
men stora fröknar kan hon icke bära,
när Hassan durkar som är stora kar’n,
då kan av amman man ej mer begära!
Flyr.
SLAVEN
kastar svärdet och flyr.
SULEIKA.
Och alla flydde, amman icke sist,
jag tror de ha förståndet mist,
och män och kvinnor, det är lika nära!
Lejonet ryter.
Nu sitter jag i nätet ’fast!
Och ingen kommer åter att mig fria —
Och han! O hörde han mitt hjärta brast,
när döden nalkas med sin grymma lia!
Hon försjunker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
