Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FJÄRDE KAPITLET. Zachris, denna lilla fula, obetydliga man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
läste en tidning i en färg, skulle slutligen alla tänka
lika, om det kunde kallas att tänka detta tanklösa
vomerande av andras meningar.
Företaget var börjat, men hade misslyckats;
provinsen hade rest sig mot Stockholm och mot detta
försök till envälde. De få som mottagit den nya
tidningen märkte nämligen så småningom att de levde
i en drömvärld, där allting var baklänges, förfalskat,
förgiftat. Icke så mycket av vad som stod i
tidningen, utan av vad som icke stod där. Doktor Borg
till exempel som tyckte om det storslagna, hade tagit
aktier och höll tidningen. Efter någon tid mötte han
sin vän David på gatan, erinrade sig dennes bullrande
bana i riksdan, rök på honom och frågade:
– Hur är det med dig? Sitter du inte kvar i
andra kammarn?
– Jo visst gör jag det!
– Konstigt, man hör aldrig ditt namn nämnas
mer; har du fått nosgrimma?
– Har du inte läst om min stora motion i
rösträtten och mina två interpellationer?
– Nej, jag ser aldrig ditt namn i vår tidning.
– Det tror jag väl, för i din tidning är jag
bojkottad, emedan jag icke ville antaga deras kandidatur.
– Konstigt!
Doktor Borg råkade strax därpå sin vän målaren
och frågade:
– Har du slutat med din målarskola?
– Jag? Nej, varför frågar du det?
– Jag ser den aldrig omnämnd i vår tidning.
– I den tidningen, nej! Där får jag inte in
annonsen en gång, sedan jag vägrat skänka min bästa
tavla till lotteriet för arméförvaltningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
