Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FEMTE KAPITLET. Nu hördes hundskallet i tamburen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i armen, medan Kilo såg ut genom fönstret.
Slutligen stoppade Zachris en bunt cigarrer i fickan om
75 kronor och förklarade:
– Nu anser jag saken utagerad, för nu är jag
full.
Räkningen saltades och gick nu upp till fem
hundra kronor.
Flickan ringdes in; Smartman ville addera och
verifiera notan, men Zachris förklarade det vara
småaktigt bland gentlemen.
Då vek Smartman ett betydelsefullt veck på
räkningen, lämnade den jämte drickspengarne tillbaka
till flickan och sade:
– Skicka upp den där i morgon till kassören i
Brödrafolket.
Flickan vecklade upp räkningen och svarade:
– Källarmästarn begär kontant betalt.
– Å hut! sade Smartman. Skicka in
källarmästarn !
– Han har gått och lagt sig, men gav order att
vi icke skulle låta herrarne gå förrän räkningen var
betald.
– Om vi icke vill betala då?
– Då väckes källarmästarn och polis
eftertelefoneras.
Alla händer lades på bröstfickorna utom Zachris’.
Men ingen plånbok innehöll något nämnvärt!
Jenny reste sig gråtande. Lögnroth svor,
Smartman rände omkring, Zachris blev mörk, ty han ensam
ägde summan, och det visste alla.
– Det är detsamma vem som betalar, bara det
blir betalt, sade Smartman vilken var en flott man.
Punga ut du, Zachris, du får igen det, vet du ju!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
