Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - SJÄTTE KAPITLET. Jenny hade dukat förmaket för två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bättre. Falkenström hindrades icke njuta av värmen,
vinet och den livliga konversationen.
– Hur är det hemma? frågade Jenny.
– Rysligt! – Alldeles rysligt! Jag tror jag är i
helvetet! Fattigdom, vanära ...
– Hon är kvar?
– Väninnan är kvar! Men jag börjar frukta hon
kastar sina ögon på min dotter... Tänk dig det!
– Det också? – Och så ska det alltid vara en
norska.
– Ja, det kommer spetälska från det svarta
nattlandet ... »Ja vi elsker detta lannet» som hatar oss,
och som skickar sin syffe på oss i alla former! Sen
de upphäft prostitutionen i Kristiania, så kommer
lues på alla sillskonare till Sveriges hamnar. Vet
du varför de upphävde prostitutionen då?
– Näh!
– Därför att de höll på få prostituera alla fruar
och familjeflickor.
– Nej fy!
Det tillhörde Jennys egendomliga natur att älska
örfilar, ty hon var naturligtvis för prostitutionens
upphävande, men att höra den motsatta meningen
verkande som ett käpprapp eller en örfil, vilket
skakade upp henne ur försoffningen.
Falkenström hade genom andras förvållande råkat
ner i dyn, och för att kravla sig upp, måste han ju
böka i den. Han led som en fördömd, betraktade
sig nästan som en sådan. Drömde alltid om vackra
dikter, men fick endast se livets fula sidor. Försökte
i flera repriser dikta om verklighetens fasor till något
vackert, men föraktades då av sina kolleger och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
