Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FJORTONDE KAPITLET. När Zachris steg ur på sin station
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214 SVARTA FANOR
hans närmaste, eller om nöd trängde, trycka det i
Tyskland. Denna tanke upprättade honom. Att en
gång få tala ut allt detta som i åratal tryckt och pinat
honom; att samtidigt få utreda hela detta konto som
bara lupit utan uppsumrAeringar; att få försvara sig,
och varför icke? hämnas! .
Det vore att börja ett nytt liv, strykande allt det
gamla.
Gripen av en väckt energi, gick han ut i köket
efter ved, eldade hela våningen, kokade kaffe, och
stärkt av något mat satte han sig till skrivbordet.
Pennan gick; han levde igen, och så intensivt att
han icke märkte att tre timmar gått, när pennan
började tröttna. Den saktade av, och stannade så
tvärt.
Det var bara tio sidor, och det skulle bli
femhundra. Han kände sig tom i huvut; intresset var
försvagat, och nu förnam han tydligt att hennes
närvaro var nödvändig. Bara hon fanns i huset, skulle
han återfå all den kraft han deponerat hos henne,
och utan vilken han icke kunde dräpa henne. Han
kände sig redo till vilka skamliga kompromisser som
hälst, bara hon kom igen. Med henne skulle han
döda henne; hon skulle bestå krutet, hon skulle dra
slipstenen medan han slipade knivarne.
Men han måste veta var hon fanns för att kunna
öppna underhandlingar. Fråga efter sin hustru utan
att röja sig, det var problemet.
Hanna Paj visste var hon fanns, det var säkert.
Om han nu ställde sig som om han också viss.te det,
så fick han veta det, Men han fick icke uppträda
varken som angelägen att få henne igen, icke heller
som glad att han var av med henne; icke cyniskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
