Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hedna tiden. För tusen år sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
58 SVENSKA FOLKET
gåtan, av vilka många voro lika sinnrika som våra
Charader.
På vägen vägar
väg över väg
och väg under
och väg på alla sidor ?
Svar: Fågel flög i sky,
fisk sam i ström,
då på bro han far.
Det vänder sitt huvud mot Hels vägar,
men fötter mot solen?
Svar: Lök vänder huvud mot jordens sköt,
men bladen mot himlen.
Det mest brukliga musikaliska instrument broder
Witmar fann hos de bildade birkanarne var harpan,
som ledsagade sången. Den var större eller mindre
efter omständigheterna och grundformen var:
strängar spända mellan en krumbåges armar.
Krigsfolket blåste i lurar av brons eller ben, i
senare fallet voro instrumenter en dyrbarhet och
utgjordes av en urgrävd valrosstand prydd med
sniderier, vilken form behölls rätt länge in i medeltiden.
Byggnadskonsten stod icke högt, det hava vi
redan visat; bildhuggarkonsten åter, om vi dit få
räkna runstenarne, stod högre, ty de vittna om god
och ren smak, i ornamentiken åtminstone;
människofigurerna erinra ännu om vildens första försök.
Vapen- och guldsmeder arbetade slaviskt, men efter
goda utländska mönster. Måleriet stod lågt; vår
främling fann endast några försök i bildväveri, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>