Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Medeltiden
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MEDELTIDEN Q7
KAP. 4.
De andlige. Klosterfolk.
Under detta tidevarv, då kroppsstyrkan och
samvetslösheten skiftade frukterna av de svages och
redliges mödor och levde lusteliga, funnos klena kroppar,
som icke kunde deltaga i den kampen, och det fanns
veka sinnen, som ledo vid åsynen av detta våld mot
natur och rätt. De hade ingen plats att vänta i ett
rövande samhälle, utan drogo sig därför undan från
vädjobanan och sökte sin tröst i det obemärkta, i
ensamheten och naturen, där de ännu kunde drömma
om ett kommande bättre. I en enslig skogstrakt, i
en stilla dal, vid en insjöstrand finna vi de flesta
kloster hava valt sin plats, då de icke tillhörde den
stridslystna kyrkan, vilken helst byggde mitt i
städerna för att hava rikare tillfällen till strid och byte.
Av våra svenska kloster är Vadstena det, om vilket
vi äga de bästa och mest fullständiga upplysningar;
vi hava byggnaderna delvis kvar, beskrivningar och
planer till desamma, bilder, skåp, klosterreglor,
bönböcker, brevböcker, dagböcker och räkenskaper. Vi
anse sålunda lämpligt att taga detta som typ och
icke minst därför att det är vår enda klosterstiftelse
av inhemskt ursprung.
På östgötasidan av den oroliga men klara Vättern,
vid ett stenigt vad, dit traktens boskapsskötare
plägade driva sina kreatur till vattning, och varav
7. - Strindberg^JSvenska Folket. L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
