Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Medeltiden
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MEDELTIDEN 155
skapsbrott, då förbrytaren greps på bar gärning,
och hämnas eller taga böter för anhöriga. I
tvistemål om jord hade bönder vitsord både mot konungen
och dess ämbetsmän.
Personliga friheten var större än nu, ty endast
tjuvar, mördare, rövare och landsförviste kunde
häktas, och i allmänhet ansågs oskyldigt fängslande
lika hårt som uppenbart dråp.
Ärelystnad och därav följande ömtålighet
för skymf. Öknamn och okvädinsord voro belagda
med böter, rnen begagnades lagligen att öka vissa
straff. Den, som till exempel utan avsikt att stjäla
tog och nyttjade annans kreatur eller husgeråd, skulle
bota och tjuver heta.
Såsom förgripligt mot kvinnor ansågs att säga,
att de med utslaget hår och liknande troll i
skymningen setts rida på grindar i luften eller att de
kunde förgöra hustrur eller kor, samt att förekasta
dem onaturligheter inom könslivet.
Om en flicka emottagit friaregåvor av någon och
sedan gav honom korgen, hölls det icke till godo,
om hon ej uppenbarligen förklarade, att det icke
skett för last eller lyte, som hon fått veta med honom.
Den, vars trälar eller boskap hade blivit slagna,
ansågs hava lidit skymf därigenom, och utom
skadestånd berättigad till tukkaböter. Sådana voro
ock tillagda den, som man slagit öl i ansiktet eller
som man ridit i vägen och fattat i betslet för.
Stolthet. Vid slagsmål fästes avseende icke
blott på själva våldet, utan den, som fått stryk, ansågs
ha blivit kränkt till sin heder; och innan någon sårad
lät försona sig med böter, skulle den svärja, som
sårat, att han i liknande fall ville hellre taga pengar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
