- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 7. Svenska folket. Del 1 /
287

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltiden - Bildning och samhällsliv. - Kap. 2. Litteratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

MEDELTIDEN 287

jag med dig min skatt intet får leva och dö; du
lärer väl komma ihåg, vad jag sade när jag första
gången talade med dig här i klostret, att mig varken
gott eller ont kunde vederfaras, för den.bedrövelse och
hjärtans pina som din frånvarelse hos mig förorsakat.

Under dessa vita kläder ligger förborgat ett
kolsvart hjärta, fullt med bedrövelse till dess det i svarta
mullen nedlägges, men så ofta jag tänker på dig
allra käraste hjärtans glädje, får jag en innerlig
hugsvalelse, menar mig vara i det fängelse hos dig
i famn och lunden där du lekte för mig på harpan,
det haver jag sedan med många tårar och suckar
betänkt, de kärliga sånger som du sang, minns du vad
du sjungde: fågeln sjunger så ljuvligt i skogen, men
sitter så bedrövad i buren. - - - - Än minns
jag huru du sade när jag satt på ditt knä och du
lekte på harpan, att förr skulle hjärtat sönderbrista
och förflyga i så många stycken som jag såg löven
på trän i lunden, än det skulle mot mig iörkolnas,
allrakäraste hjärta, så ofta jag går i trädgården in
och skådar på trän, betraktar jag de härliga ord
oss emellan, jag kan intet mer skriva, pennan darrar
i min hand, hjärtat flyger uti mitt bröst - - -
- - - Tvivla aldrig om min trohet, så sant mig
vår kära moder och St. Britta hjälper skall jag in
i döden vara trogen, Gud haver intet skapat två
tungor i munnen, men dock vet han att jag är förtänkt
med dig allrakäraste hjärtans gläjde leva och dö.

Till min allrakäraste hjärtans glädje försänt,
skrivit i Vadstena kloster 1498.

Syster Ingrid Pärs dotter
till välborne Axel Nilsson Roos.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:27:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/svfolk1/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free