Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Medeltiden
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
avbildad i full verksamhet. Om det äger någon likhet
med originalet kunna vi naturligtvis icke avgöra.
Glasmålning övades också, ehuru troligen av
utlänningar, och synes på det rika Gottland hava varit
mera vanlig än på fastlandet.
Till målarkonsten kunna vi, från denna tids
ståndpunkt, även räkna de broderier eller bildvävnader,
som förekomma på kyrkkläder och mässreden.
<tb>
De äldsta bildhuggningsförsök vi äga framvisas
av de runstenar, vilka datera sig från början av
vår kristna tid. De visa inflytande från både Italien,
Frankrike och mest kanske Irland, ty drakslingorna
äro gemensamma för detta land och den
Skandinaviska norden, och vi få därför icke kalla den
stilen för särskild nordisk, ty någon sådan har man
ännu icke funnit.
Gravhällar och dopfuntar bliva även föremål för
denna konst.
Under spetsbågsperioden uppträder
bildhuggarkonsten på sin höjd i helgonbilder, krucifix och
förnämligast i altarskåpen. Dessa senare äro mest
gjorda av tyskar, i Lybeck och Hamburg, någon
gång dock hemma. Vid medeltidens slut blomstrar
en nederlänsk skola härstädes.
Det ryktbaraste altarskåpet är Österåkers, gjort
i Lybeck 1468; det mest berömda nederländska är
det från Bruxelles, i Strängnäs domkyrka.
Även elfenben snidades. Statens historiska
museum äger ett jakthorn från 1100-talet, vilket
troligen icke är förfärdigat i Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
