Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Medeltiden
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
314
SVENSKA FOLKET
hålla. Av sådana till Uppland hörande uppräknas:
Öresunds, Östens och Thilesunds; till Västmanland:
Uppagha, Härvads, Aros och Sågo; till Norrland:
Ljusn, Njurunds, Indals och Ångermanna.
Där ej broar kunde byggas skulle man hava
färjor.
Kungsådra i sjöled skulle vara tio alnar bred
och fem för båtar.
Fartygen förtöjdes i hamnar eller drogos upp
i båthus. I städerna hade bärarne vakt över att
intet orent slogs i hamnen, och blevo hämnarne ofta
rensade med mudderverk. Bryggor timrades över
stenkistor.
Fyrar voro ännu av enklaste slag: bål
upptända på berg invid kusten; tvenne bofasta män
skulle hålla vakt vid dessa och tända på, när något
fientligt fartyg visade sig. De voro i Norrland av
tvenne slag: näsivardar nära havet och bergvardar
in i landet; i Uppland botar (varav Est-bote o. s. v.)
och strandvardar; i Södermanland utvardar och
in-vardar. Dessutom hade man små kryssare, vilka
tjänade som kustbevakning.
Kanaler grävdes, ehuru i mindre skala.
Södertälje kanal började grävas av Engelbrekt, men
nedlades inom kort. Biskop Brask har äran av att först
hava påtänkt Göta kanal.
Inomlands begagnades mest sjöförbindelser, i
anseende till vägarnes dåliga beskaffenhet. Man
litade ännu mest på åror, och båten hade oftast
ännu blott en mast. Köpmansskepp med 3 master
och 13 roddarbänkar omtalas i Qottlandslagen.
Besättningen kallades hasätar; på vart skepp voro tre
förmän. Styrman hade styrmans göromål; stamboen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
