Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Medeltiden
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MEDELTIDEN 315
anförde besättningen i framstammen under
drabbningar; skiparens syssla bestod i att sköta seglen.
Till lands färdades man mest ridande på häst;
varor klövjades eller lades i en påse över hästryggen.
Hästarne voro berömda. De svenska hästarne, säger
Olaus Magni, springa hela dagen med full fart över
berg och dal. De öländska voro helt små, därför
brukades de mera för nöjes skull än till arbete.
En god häst måste bland annat hava tjock man,
kort huvud, starka länder, böjd hals, som icke är
upprätt som en hjorts, korta och upprätt stående
öron, bred bringa, medelmåttig buk, stor, hårrik
svans, som är krusig, raka ben, jämna knän; ådrorna
skola synas under huden; hoven skall vara tjock,
varken för hög eller för låg. Vid hästköp gjorde
man som nu på marknader, skådade tänderna och
drog i svansen.
Oxar begagnades som dragare på landsbygden,
men hästar synas hava mest blivit använda vid
jordbruksarbetet.
Hjuldon och slädar. Vagnar begagnades
hela medeltiden, men icke så allmänt.
Gottlands-lagen omtalar tre slag: brudvagn, korgvagn och kärra.
Förnämt folk, särdeles fruntimmer, åkte i karm,
en fyrhjulig, med väv täckt vagn.
Stockholm hade åkare på 1400-talet, vilka lågo
i delo med bärarne om uppförandet av varor; dessa
begagnade drögar .eller små slädar, på vilket slags
fordon även lantmännen inkörde sin säd, samt kärror.
Slädarna hade;båtens form, troligen för att kunna
hålla sig uppe då, vid färder på sjön, isen brast.
Skidor och isläggar (skridskor) voro i bruk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
