Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Medeltiden
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MEDELTIDEN
325
slag, sikte och tryckpinne. Senebågar infördes från
Tyskland och Nederland.
Pilar och kolvar voro med tvenne eller trenne
hullingar; några hade smal udd med tre vassa kanter.
Gustav Vasa lärde sitt folk smida med »sneda lindor
och icke alldeles så lång udd, som tillförene var
bruklig». Med fyrpilar sköts eld i hus och
fästningar. Skäktan var större och bredare än pilen.
Pilarne skötos helst snett upp i luften och fingo
sedan falla ner som regn. I Carl Knutssons skånska
tåg skulle var bonde medföra åtta tolfter pilar.
P å l y x a n var försedd med åtskilliga egg; bladet
var kortare och bredare än på vanliga handyxor;
bladets rygg var försedd med en järnpigg. Skaftet
var antingen långt, som ett spjut, eller kortare, och
kallades vapnet då handyxa. Bredyxan hade egg
på två sidor.
Pålyxan utvecklades sedan till hillebard och
bardisan.
Spjuten voro av flera slag: handspjut,
snarspjut (att kasta) och knävelsspjut.
Stridshammaren, en klubba med järntaggar
(morgonstjärna) och kedjelod (en järnstång med en
vidkedjad slät eller taggig järnkula), var brukad i
handgemäng.
Eldvapen brukades i Sverige på 1300-talet.
Kanonen eller byssan är äldre än handgeväret eller
röret. Innan man fann på att gjuta dessa med
tappar, hade de en mindre skruv i ändan, varmed de
fastades i en ekplanka. Skytt eller kanoner funnos
av åtta slag. Scharfmesser slungade hundra punds
kulor, kallades på italienska matsicana och i
rimkrönikan därav stora moysan; basilisk eller råna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
