Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Medeltiden
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
332 SVENSKA FOLKET
En gammal stadslag var Bjärköa-rätten från
mycket avlägsen, ehuru ännu obestämd tid.
Enviget och järnbörden avskaffades av Birger
Jarl, och edsgärdsmän infördes i stället, vilka i
händelse av bristande bevisning skulle svära: att de
ej visste sannare vara än det deras huvudman svor.
Domstolarne på landet voro trenne: häradsting,
lagmansting och räfst- samt rättare- eller landsting.
På häradstinget dömde häradshövdingen med den
utsedda nämnden. Den äldste i nämnden kallades
häradsdomare. Tingen voro trenne: det första från
tjugondedag jul till midfasta; det andra från
val-borgsmässa till midsommarsdag; det tredje från
mickelsmässa (september) till advent. På
lagmanstinget dömde lagman med nämnd; detta hölls
åtminstone en gång om året i vart härad. På rättartinget
dömde konungen eller dess domhavande med tolv
bönder av häradet; (räfst- eller) rättartinget skulle
hållas minst en gång om året i var lagsaga.
Då konungen ej var närvarande, skulle biskopen
med två kaniker samt lagmannen med tvenne av
riksens råd eller andra friborna män hava makt att
döma konungs dom; dessa domare hade till bisittare
konungens högsta nämnd, eller tolv män i varje
lagsaga. Emot denna domstols utslag fanns intet vad.
förändringar samt med det nya namnet K. Kristofers
landslag. Förändringarne voro så obetydliga, att man långt
fram i tiden begagnade båda bredvid varandra, och
lagläsare hade svårt att skilja dem. Det är därföre icke utan
avsikt och grund jag påstått, att Magnus Erikssons landslag
med vissa förändringar fortfor att gälla intill »1734 års
lag» blev antagen. (Jämf. Schlyter: Om den i några äldre
handlingar förekommande benämningen: Medleste
Lagen. Vitterh., Hist. och Ant. Akad. Hdlr 18:198.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
