Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 1500-talet
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1500-TALET 357
Om söndagarne åts, då tio var slaget, och om
helgdagarne, när det var utsjunget i stadskyrkan,
och alltid om aftonen, då fem var slaget; den som
icke passade på måltiderna fick skylla sig själv,
såvida han icke var sjuk.
Befanns det att någon icke kunde draga jämnt
med föreståndare och syssloman, ägde han lösa sig
ut igen.
Så hade nu fribröderna det.
I sjukstugan åter fick ingen tagas in utan
den, som var så sjuk, att han icke hade råd att
hjälpa sig själv. Ingen skulle intagas, som kunde
uppehållas av sina vänner, med mindre de gåvo
honom så mycket med, som han kunde förtära. De
fattiga skulle hava mat två gånger om dagen,
eftersom tid och lägenhet fordrade, och de skulle alltid
hava sina måltider före fribröderna, på det att de,
som sedan ville gå in i sjukstugan och tjäna de
fattiga så länge de åto, skulle hava tillfälle därtill.
När de fattiga intogo sina måltider, då lästes
svenska välsignelsen och, när de ätit, svenska
tacksägelsen; och när läsningen var slut skulle alla säga:
Lovad och ärad vare Gud, som oss så väl spisat
haver, och Gud vare med dem, som därtill hulpit
hava.
En gång om dagen skulle de fattige vara
skyldiga att bedja för frid och nåd och för överheten.
I sjukstugan hängde alltid en tavla med budorden,
fader vår, tron, välsignelsen och tacksägelsen på
svenska, så att de fattiga kunde lära det, vilket
synes förutsätta kunskap i läsning.
Den som kivade eller trätte kunde straffas med
vatten och bröd. Matmodren hade ganska viktiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
