Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 1500-talet
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1500-TALET 38Q
förbisågo. Vid brända tomten, ty den är redan bränd
på kartan, finnes ett hus, som måste betraktas,
emedan folket säger att Engelbrekt bodde här, då
han höll hus i Stockholm. Längre fram hava vi till
vänster i första grändhörnet (Persiljegränd) Vårfru
Gillestuga. Även detta gamla klubbhus har
mottagit inflytande av reformationen. Det indrogs vid
lutherska lärans införande till kronan, d. v. s. kungen,
som begagnade det till inkvartering av främmande
sändebud och till verkstäder åt skräddare och
urmakare samt till magasin, så att det höll på att
ruttna ner, ty det var av trä. Nu har staden fått
rusta det med stora nya fönster och får upplåta det
till bröllop och andra hederliga tillställningar åt
adelsmän och gott folk.
Därifrån komma vi genom Tunnbindargränden
ner till St. Gertruds kapell (Tyska kyrkan), vid vars
västra gavel man just håller på att grundmura det
torn, vilket brunnit i våra dagar men snart skall resa
sig ur askan igen.
Svartmunkegatans sluttning drager oss ned till
tomten där dominikanernas kyrka stått. Den är
riven, men gravvalven under densamma äro kvar,
såsom de än i dag äro, ty de begagnas till
neder-lagskällare för en vinfabrik vid Tyska Brunn. Strax
nedanför åt Österlånggatan ligger en trädgård på
klostrets gamla tomt och där nedanför äro ruinerna
av gamla Svartmunkaklostret, som en gång
grundlades av Magnus Ladulås på stadens äldsta raserade
södertorn. Det var ett härligt kloster och där skedde
stora underverk. Alla väggarna voro fullmålade med
munkar, somliga med bloss i handen, somliga med
bilor, somliga med djävlar, säger Olaus Petri, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
