Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 1500-talet
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1500-TALET 403
kvistas alltid i ny. Örtsängar putsas och sås. (Detta
är ganska tidigt, oaktat det gäller för mellersta
Sverige.) Kalvar och grisar gällas; svin ringas.
Hönsen kläcka. Hästar släppas till stoen i nordanväder.
Ängar röjas i kråknedanet. När must kommer
och brodden är så hög, att han döljer duvan på
åkern, då skall det vältas, både för det musten
håller sig bättre vid roten och det sedan blir lättare
att skära.
I maj skola alla ängar vara stängda efter heliga
torsdag (Kristi himmelsfärd). Oårdsyner hållas.
Linfrö sås, när häggen blommar. Trädgårdarne rensas,
Tegel slås och man kan börja mura. Boskapen
märkes, förr än han slipper i vall, och smånöt slappes
på holmar och i hagar. Unga oxar tämjas att draga.
Bockar släppas på holmar. Skotar (strömmingsnät)
läggas. Om pingsten går strömmingen till; torsken
ävenså, intill midsommar. Braxen leker. Nu kan
man mjölka tre gånger om dagen.
I juni trädas andra gången. Spillningen föres ut.
Man göder tjockt på leran, tunt och ofta på sanden.
Iakttagas måste att Spillningen icke föres ut när enen
ryker, ty där växer sällan god säd efter. Somliga
undvika ock att utköra eller ock träda, medan
prästemötet är (?).
Plantor sättas. Man drager till havsfisket första
gången. Näver och bast insamlas. Kläder tagas ut
och piskas.
Man skall icke träda i persmässnyet (Petrus),
ty då växer det vitört därefter. (Vitört eller
prästkrage kallas också i Dalarne persmässtuppor.)
Blommar rågen om midsommartid, kan han
skäras till olsmässan (Olof med kakan). Kommer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
