- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 7. Svenska folket. Del 1 /
416

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1500-talet - Livet och levnadssättet. - Kap. 2. På landet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

avtagit i samma proportion som konungamakten
tilltagit, ty denna var nu så gott som enväldig,
åtminstone ytterst självsvåldig. Bekanta äro Dalkarlarnes
och Gustav I:s senare konflikter, då dessa kungens
forne vänner uppträda som hans farbröder och
tillskriva honom ganska skarpa brev, där de erinra
honom om gamla tider, då han gick fridlös i skogen
och huru han på deras skuldror burits till makten;
de framhålla helt oförställt, huru han brutit sin
konungaed, då han okristligen beskattat kyrkorna
på de heliga kärl och redskap fromma män och
kvinnor fordom dit skänkt, samt utbytt kyrkkassornas
silvermynt mot värdelösa klippingar. Alla dessa mer
eller mindre grundade förebråelser känna vi, och
om vi måste medgiva att här, som ofta fallet är,
rätten låg till hälften på vardera sidan, så kunna vi
icke annat än erkänna, att Dalkarlarne handlade på
god tro och med övertygelse, då de nyss haft ett
sådant ögonskenligt intyg på konungamaktens
uppkomst ur en folkets frivilliga lön, i det de på tronen
upphöjt en man utan några ärftliga anspråk eller
kunglig börd. Därför kunde de också fordra honom
till ansvar, då de ansågo att han handlade utom sin
befogenhet, och deras skrivsätt till honom är icke
barskare än våra riksdagars, fastän de sluta sin
skrivelse till honom med orden: ’där rätter eder
fullkomligen efter’.

I Dackefejden var förhållandet detsamma, och
vi få icke anse att den helt enkelt hade sitt upphov
från en missnöjd uppviglare, ty en folkrörelse kan
icke komma till stånd, om icke anledningarne äro
tillräckligt djupa och grundade, och då inga
ordentliga riksdagar höllos, fanns intet annat sätt för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:27:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/svfolk1/0416.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free