- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 7. Svenska folket. Del 1 /
418

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1500-talet - Livet och levnadssättet. - Kap. 2. På landet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

418 SVENSKA FOLKET

björn i Backa ut ur stugan; när Jöns fick se honom
sade han: är du här du? och bjöd honom stopet
att dricka. Anbjörn tog stopet, drack och satte sig
på bänken bredvid. Som de suto började Jöns tala
till Anbjörn om en kvinna i Vadstena, med vilken
Anbjörn hade en tillfällig fri förbindelse och beskyllde
henne för tjuveri, och sade Jöns att han skulle göra
lag för sig för det barns skull Jöns och hon hade
haft tillsammans. Anbjörn svarade att barnet icke
behövde vara tjuv därför att det var oäkta, och tillade:
det jag haver gått efter skall ej befinnas annat än
gott, finnes det vara annorlunda, då vill jag stå dig
till rätta därför. Jöns svarade: du brukar storligen
din mun mot mig! Och i detsamma sprang han
upp och skrek till, men tog dock icke till något
vapen. I detsamma han sprang upp rammade
Anbjörn till hans daggert, och då Jöns märkte det
tog han till sitt svärd. Bonden gick då emellan,
så att Anbjörn fick tid att komma undan till en
annan gård. När Jöns lugnat sig, gick han in i
stugan och började dricka samt göra sig glad. Men
bondens hustru gick ut och sökte upp Anbjörn i
gården bredvid, samt bad honom antingen gå till
sängs eller giva sig på väg. Anbjörn ristade tvenne
stenar, med vilka han försett sig, och sade att han
icke ville rymma fältet för Jöns, utan att han nog
skulle ge honom igen, och så gick han ut. När
hustrun kom tillbaka, sade Jöns att han ville rida
hem, men bonden och hustrun uppehöllo honom en
god timma, på det att Anbjörn skulle få tid att
komma ur vägen. Jöns steg till häst och tog farväl;
men han hade icke väl kommit två armborsthåll från
stugan, förrän hans trätobrpder rusade fram Mn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:27:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/svfolk1/0418.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free