Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 1500-talet
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
466 SVENSKA FOLKET
Till ett koritz och drabbtyg erfordrades även
en betäckning för hästen, kallad bars, som var
skott-fri framtill på bröstet, med en stjärna för pannan.
Dessa voro ungefär ryttarens försvarsvapen.
Knekten var likaledes klädd i stål. Ett
knektetyg, som det kallades, bestod av: stormhatt 9
marker; krage 8 marker; rygg 6 marker; bröst 8
marker; armpipor eller skenor med pucklor 5 marker;
handskar 4 marker; lårskenor 5 marker.
Tillsammans 2 1& 5 marker.
Skölden, som numera efter skjutvapnens
uppkomst icke var så behövlig, förminskades under Carl
IX till en liten rund sådan, kallad rundass, och
brukades vid stormningar.
För övrigt åtskildes alla uppräknade
rustningarna i blanka och svarta, varjämte de förra kunde
vara släta eller rafflade.
Anfallsvapen.
Skjutgevären hade numera intagit
hedersplatsen bland anfallsvapnen. De voro dels långa
såsom skiverör (räffelbössa), hake, muskett och
karbin; dels korta, såsom sadelrör eller bälterör.
De långa skjutgevären hade dessutom olika namn
efter låsens olika beskaffenhet: svamplås, luntelås,
snapplås och sintlås. Det sist nämnda var lika med
hjullås och spändes med nyckel. Musketterna, som
först mot tidevarvets slut kommo i allmännare bruk,
voro dubbla eller enkla, hela eller halva; de sköto
grova lod och voro så tunga, att de måste stödas på
en gaffel. På musketerarens bandeler voro fastade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
