Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 1500-talet
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
472 SVENSKA FOLKET
lossat sina bössor. Carl IX skriver också, att han
icke vet »vem fånen haver gått mer åt deras hästar
än de tyske», och att de hava inlagt föga heder utan
uppfört sig »som en hop med harar; när de höra
en polack nämnas hade de så gott som - i
byxorna».
Fotfolket delades i fännikor med kvarter och
rotar. En fännika utgjorde vanligen en styrka på
500 man, och när den uppställdes delades den i
slaktordningen, av 15 rotar eller 3 kvarter
och tvenne förlorade hopar, vardera av 4 rotar.
Under Johan III kommo hillebårderna och
spet-sarne allt mer ur bruk, så att fotfolket snart förde
endast bössor och korta undervapen utan harnesk,
vilket blev en svår olägenhet för dem, då de
drabbade med fotfolk, som förde långa spetsar och spjut.
Knektarne skulle lyda trumma och pipa. Varje
kvarter hade nämligen sin trumslagare, men blott
en pipare på hela fännikan. Alldenstund pipare
saknades under danska kriget 1563, uppsändes en Blasius
Trumpetare till Stockholm för att lära skolgossar
eller andra tjänliga personer att blåsa, helst
svitzer-pipor och skallmejor.
Fanorna gjordes av taft, fyrkantiga. Under Erik
XIV åtskildes regementena genom olika
sammansättningar av färger: grönt och vitt, gult och rött,
blått och vitt. Fännikorna under tredje regementet
hade var sin egen färg; den med vita färgen förde
ett gult kors. Det andra regementet nyttjade till
gemensamt tecken för sina fännikor en fyrstyckad
sköld. Skeppsregementet hade sina fanor i rutverk.
Johan III förordnade att alla arméns fanor skulle
hava ett gult kors mitt i, likgiltigt vad färger för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
