Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 1500-talet
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
476 SVENSKA FOLKET
skeppen ranka, varför man började minska deras höjd
och bygga själva skrovet med högre resning.
Vid medeltidens utgång funno vi fartyg med 3
master och ett segel på var mast; med detta tidevarv
ökas märsarnes och seglens antal så, att man under
Gustav I hade 3 märsar och under Erik XIV ända
till 5 märsar, nämligen 2 på stormasten, 2 på
fock-masten och l på mesanmasten.
Det största krigsskeppet under Erik XIV:s flotta
hade 13 segel:
På stormasten:
Storskönvalen (= storseglet) med dess bånett
(= läsegel).
Stormärsseglet.
Övermärsseglet.
På fockmasten:
Fockskönvalen med dess bånett.
Förmärsseglet.
Övermärsseglet.
På mesanmasten:
Mesan med dess bånett och märssegel.
Blindan med dess bånett.
Härav synes att stagsegel ’ännu icke kommit i
bruk, utan de gamla råseglen fortlevde.
Till segel brukades buldan, kanfas, perkling,
lärft och vadmal.
Till skeppsbyggeriets upphjälpande inkallade
Gustav I venetianare, av vilka finska timmermän dock
snart lärde konsten. Erik XIV inkallade engelsmän
och andra utlänningar.
Skeppens utredning gjordes av allmogen. Så
snart flottan skulle göras segelklar till våren, fingo
fogdarne i god tid befallning att av den influtna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
