Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 1500-talet
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1500-TALET 485
skuld bär han upp skatt och skuld av undersåterna.
För den skatt, som bonden gör konungen, bör han
varda hållen vid lag och rätt. Och med samma
skäl, som konungen äskar uppå sin skatt av bonden,
må ock bonden kräva lag och rätt av konungen.
Det besinnade konung Ladulås väl, och därföre gjorde
han sådan lag, att den, där bonden gästa skulle,
han skulle göra honom lika för hans kost och täring.
Och är detta namnet Ladulås ett ärligt namn, det
konung Magnus haver haft större heder och pris av,
än att han hade varit kallad en romersk kejsare.
Ja de finnas icke många i världen, som kunna kallas
Ladulås. Ladubrott haver alltid varit i världen mera
allmänt.»
Att sådana manliga och oförskräckta ord, icke på
långa tider hörda i Sverige, skulle göra den svenske
tsaren utom sig, var naturligt, och att han kände sig
träffad av orden var hans egen skuld. Häremot
utbryter han också:
»Till det sjunde säger han (Olof), att allmogen
skall kräva på lag och rätt av konungen, när som
konungen kräver på skatt och skuld av bönderna etc.
Vilket han haver sagt, lika som någrom här i riket
haver varit lag och rätt förvägrat eller förhållit.»
Svårare smälter han det om Ladulås.
»Till det åttonde: bespottar han all kristen
överhet och kallar dem ladubrott och icke Ladulås, och
säger han där till med, att konung Magnus Ladulås
haver varit värdig att kallas en romersk kejsare.
För vad man sådant akta skall, kunna vi intet veta,
utan för hyckleri och lögn, därmed han hade i sinnet
att förnedra alla ärliga kristliga potentaters och
överhets goda rykte.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
