- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 8. Svenska folket. Del 2 /
38

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 3. Prästmannen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

38 SVENSKA FOLKET

Farligare slut tog tvenne fruars tvist i Kalmar
domkyrka, därvid den ena sparkade den andra, då
hon föll på knä under bönen Fader vår, och varefter
han fick missfall och avled. Dråperskan dömdes
endast till böter för »kyrkbuller».

Men vi vända oss från dessa mörka bilder, för
att se huru gott förhållandet även kunde vara mellan
församling och herde, och vilka duktiga karlar kunde
föra både andans och denna världens vapen. På
gränsen mellan Norge och hörande till Danmark låg
Särna socken, vilken av flera skäl önskades till Sverige.
När kriget med Danmark bröt ut 1644, fick
landshövdingen i Dalarne befallning att hopkalla allmogen,
och förmå dem till ett infall i Norge. För de
samlade dalkarlarne förespeglades då av regeringen att
om de nu bröto in i grannlandet;, skulle de därmed
trygga sig själva en gång för alla. Bönderna voro
icke obenägna för saken, men de gillade icke den
anförare landshövdingen föreslog. Då denne
slutligen frågade vem de skulle vilja hava, i händelse av
uppbrott, svarade en karl från Älvdalen: »få vi varom
Daniel med oss så fare vi gladom åstad!» Den
föreslagne var kaplan i Älvdalen, och mycket avhållen
av sina församlingsbor för sitt glada lynne och sin
stora talegåva. När nu valet föll på honom, och
han underrättades därom, ursäktade han sig med att
han icke kunde föra lekamliga vapen. På biskopens
och landshövdingens upprepade böner åtog han sig
slutligen saken. Med länsmannen och 200 man från
Älvdalen, Vänjan och Mora bröt han upp, försedd
med fullmakt att begagna eld och svärd i händelse
av motstånd. Tåget företogs på skidor över snöiga
berg och dalar. Kaplanen var beväpnad med en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:28:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/svfolk2/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free