- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 8. Svenska folket. Del 2 /
87

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 6. Rasblandningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppmuntringar verkade i motsatt riktning. Och då
man icke längre kunde gå öppet tillväga, använde
man, som brukligt var, list. En värvning av soldater
anställdes omkring Liége, och 1,000 man, av vilka
500 voro smeder, blevo utskeppade till Göteborg,
varifrån smederna befordrades vidare till De Geers
bruk Lövsta och Dannemoraverken. Det är vid dessa
sista bruk man än i dag finner dem mest i deras
ursprungliga rasegendomlighet, så mycket nämligen
som de kunnat bevara. Av bekanta namn, som
sedan i andra kretsar gjort sig kända äro: Baudou,
Bayard, Bernard, Berndes, Boivie, Bonnivier, Bouvin,
Bremer, Bure, Dubois, Elers, Fagot, Grape,
Helleday, Hübenette, Kramer, Laurent, Lychou, Martin,
Mineur, Pira, Porath, Possieth, Pousette, Sporrong,
Uhr. Ofta bytte de dock namn eller översatte de dem,
så att man kan få se både originalet och översättningen
såsom Chasseur och Jagare, Pêcheur, och Fischer
samt latiniserat Piscator. , Jämte valtonerna kommo
också holländare och flamländare: Blommert, Boom,
van Bremen, Höijer, In de Betou, och även tyskar,
såsom Eeckhoff, Finnemann, Stille, o. s. v.

I talspråket hava dessa gamla fransmän dock
mestadels övergivit sina nationella tillhörigheter,
ehuru man ännu dock lär få höra som tilltalsord
graper och gramer, grandpere och grandemère;
i uttalet hava de ett släpande ljud med upplösning i
diftong av vissa vokalljud, såsom å i aå. Inom
yrkets terminologi äro dock spåren mest skönjbara.
Järntackans namn gös är sålunda det franska
gueuse; sovrummet labby (l’abri); syvé, en
linnelapp, varmed man torkar svetten ur pannan,
härstammar från suer, svettas; gujor, hantlangare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:28:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/svfolk2/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free