- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 8. Svenska folket. Del 2 /
242

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ute i kriget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

242

SVENSKA FOLKET

marken var våt och upptrampad som en lerlave, så
att det fanns intet rum att sitta på, utan de, som
icke hade hästar, måste stå i gyttjan mitt på benet,
förutom att de måste höra det ynkliga gråt och
kvidande av de blesserade, huru hjärtligt de badö att
någon ville förbarma sig över dem med ett skott eller
ett värjesting.

Andra gånger kunde nödvändigheten uppträda i
vidriga former, såsom då en löjtnant vid
Dalregementet fick i uppdrag att skjuta alla hästar på
regementet, och officerarne erhöllo order att bränna upp
regementets femton väl målade trossvagnar, fulla med
nya kläden, och därtill sina egna koffertar med allt
vad de ägde i ekipering. I grannskapet utanför
Tön-ningen måste allt kavalleri skjuta sina hästar på en
stor äng; och där hästen stalp grävdes bakom honom en
grop så djup, att kroppen kunde skylas, men fötterna
bundos 2 och 2, varav fältet kom att se ut som ett
svedjefall. I Tönningen var det ont om mat och dryck,
så att en sup finkel kostade 2 specie-caroliner och
en kanna regnvatten 8 styver, ty brunnsvatten fanns
intet dugligt. Efter fem månaders svält och
sjukdomar måste de våra giva sig fångna och Munck
skickades till Sonderburg på Alsen, där han och
kamrater fingo ligga i två år utan hjälp från Sverige.
Men folket i staden var beskedligt, så att fångarne
fingo mat och husrum på kredit. När de sålunda
förgäves väntat på utlösning, något som Carl XII i
allmänhet icke tyckte om, så beslöto de att försöka
med en rymning. Fem man högt satte de sig i båt
om julafton vid middagstiden. Men sedan de rott
hela natten i töcken och mörker, befunno de sig vid
följande dagens inbrott på samma ställe och ändå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:28:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/svfolk2/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free