Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Judarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
270 SVENSKA FOLKET
att befara det ett och annat missbruk uti vår rätta
evangeliska religion härav kunde sig insmyga...
funnit för gott, det inga judar, såsom Kristi namns och
församlings försmädare, må tillåtas här i staden eller
annorstädes i våra provinser att vistas.» Och skulle
de vid högsta straff förständigas ;att inom fjorton dagar
lämna staden. Vi se sålunda att judfrågan på
1600-talet ännu höll sig på det religiösa området och icke
blivit en rasfråga. Emellertid hade judarne, som både
voro ett klokt och ihärdigt folk och icke höllo på
religionen annars än då deri gagnade deras intressen,
börjat taga dopet och därigenom undgått den så
kallade förföljelsen; dessutom hade de med säker
blick insett fördelen av att genast sluta sig till de
maktägande, och vi träffa dem som hovleverantörer
eller, som de kallas i räkenskaperna, hovjudar åtfölja
Carl XII :s härar. Det var troligen genom den nära
bekantskapen med den alltid penningbehövande
kungen som de fingo rättigheten att, utan dop,
bosätta sig i riket, vilken rättighet sålunda första gången
meddelades dem 1718 och sedan förnyades 1727,1746
och 1748, dock endast i småstäderna, emedan riket
ville ha motsvarande gagn av den medgivna
rättigheten. Men småstäderna med sina tarvliga
förhållanden synas icke hava varit någon lockelse för
judarne, ty de skyndade icke att befolka dem, utan
hade fortfarande sina blickar riktade på det rika
Stockholm. Att judarnes kärlek för gamla Sverige
icke varit så alldeles ren, framgår dels av de hastiga
dopen, dels av en benägenhet, som skulle kunna kallas
oblyg, att begära statsanslag. Sålunda ankommer till
Carl XII mitt under krigsåret 1708 ett brev från
rådet, vari förfrågas huru man skall handla med en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
