Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Judarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1700-TALET 273
hand över att ingen inkommande måtte såsom
domestiker med sig i riket insmyga så kallade
tiggarpojkar. Sedan den inkommande juden nu blivit
godkänd och därvid ej var något att påminna, blev
han av konungens befallningshavande förpassad till
någon av de tre städerna Stockholm, Norrköping eller
Göteborg, och var han förständigad att icke på vägen,
varken i städer eller på landet, idka någon handel
eller något varubyte. De judar, som redan funnos i
riket, skulle hos vederbörande förete frejdebetyg, och
uppgiva i vilken stad de ville utöva sin verksamhet.
I de tre nämnda städerna ägde ’främlingarne öva
all lovlig handel, så i gross som i minut, den senare
dock ej annorlunda än i öppna bodar, men icke genom
kringlöpande i husen och på gatorna. De i gross
handlande judarne hade, jämte rättighet att anlägga
och sköta fabriker samt deltaga i skeppsrederier,
handelskompanier och skeppsvarv, i synnerhet att
driva handel med växlar, aktier och publika papper,
även som dem vore obetaget att ingå i entreprenader
och allmänna leveranser, vid vilket allt och så länge
de sig till allmänhetens nöje uppförde de hade att
åtnjuta samma friheter som inhemska grosshandlare.
För övrigt hade de full frihet att nära sig med
konstmålning, gravering, pitscher-stickning, diamanters och
andra ädla stenars slipande, optisk glasslipning, samt
allehanda matematiska och mekaniska instrumenters
förfärdigande, desseiners och mönsters ritande,
brode-ring och annan konstig söm, lack-tillverkning,
penn-beredning, korkskärning och dylika arbeten, som ej
hörde under skrå. Dock ägde de sätta sina söner att
lära hantverk hos mästare, men utan utsikt för dem
att vinna burskap, vilket skulle varit en orättvisa
18. - Strindberg, Svenska Folket. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
