Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tryckfriheten och tidningarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1700-TALET 315
Tryckfriheten och tidningarne.
Det är en märkvärdig ödets ironi att den förste,
som i Sverige uttalat ett förnuftigt och för alla tider
gällande ord om tryckfriheten, är en konung, samma
konung som genom tvenne statskupper gjorde slut
på den dyrköpta svenska friheten, och än mer på den
blott ett tiotal år gamla tryckfriheten. Det är
en-våldsherren Gustav III, som yttrar dessa väl sagda
tankar, om han nämligen sagt dem själv, vilka sedan
blivit en gång för alla det stående svaret mot
tryckfrihetens fiender.
»Missbruk är en följd av mänskliga svagheten:
den finnes i de bästa inrättningar. Skulle man ej tillåta
en nyttig inrättning av farhåga för missbruk, som
därav kunde födas, blev aldrig något gagneligt gjort
i det allmänna.»
»Tryckfriheten blev dock med en allmän glädje
antagen 1766, och törhända hava riksens ständer ej
sedan suveränitetens avskaffande gjort någon stadga,
för vilken nationen vist mera sin glädje, och som den
då i synnerhet borde mer uppskatta.»
Konungen gendriver därefter dem, som skyllt
missbruken på förordningen av 1766 och den
översvämning av självsvåldiga skrifter, som då följde.
»Dessa tider äro ej mera: lagen kan nu
handhavas med den styrka, som allmänna freden äskar;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
